Nyheter - 29th April 2019
Taggar:

Tycker inte om att springa så varför älskar jag då parkrun?

Viveka pic 1 cover pic

Jag gillade inte att springa, inte ens att jogga så varför gillar jag då parkrun? Min mycket goda vän Maria, då ordförande i IF Start och som var involverad i starten av Örebro parkrun, började prata om parkrun redan hösten 2016. Jag fattade ingenting. Men hon tjatade på och eftersom min man Anders gillar att springa, så lovade vi att komma till premiären i april 2017. SUCK! Vad hade jag lovat?
 
Jag som inte tagit ett löpsteg på de senaste 10 åren, har ont i ett knä och då springa ihop med en massa tokiga elitlöpare. Jag skulle komma toksist, så jag tvingade Anders och Marias man att jogga med mig. Döm om min förvåning när jag insåg att:
 
1. Jag orkade jogga 5 km utan att stanna
2. Jag var inte sist
3. Det var inte bara elitlöpare utan alla sorters löpare, joggare OCH gångare
4. Jag tyckte att det var riktigt roligt.
 
Dock fick min stackars lekamen lida i flera dagar efteråt av en helt galen träningsvärk, men det var det värt. Vi var med redan nästa gång, och nästa och ….. ja ni fattar.
Jag började t o m jogga utanför parkrundagarna. Måste erkänna att jag chockade nog både mig själv men framförallt min man. Tog mig i kragen och gick iväg till en kiropraktor och fick hyfsad ordning på mitt knä. Hösten 2017 kände jag att jag ville vila knät och se om det blev bättre. Maria övertalade mig då att bli Run Director. Visst svarade jag glatt, och hade ingen aning vad jag tackade ja till. Jag kunde ju lika gärna hänga i målområdet eller heja ute på banan när Anders ändå sprang. Och som belöning fick jag ju fika utan att behöva göra något konditionskrävande. Snacka om win-win!
 

Viveka pic 2
Viveka till höger som Run Director
 
Åter igen förvånade jag mig själv. Nu skulle jag arrangera vissa lördagar med en massa löpare, joggare och gångare och jag tyckte att det var kul, superroligt och helt fantastiskt magiskt. I grund och botten är jag en föreningsmänniska och älskar att jobba ideellt ihop med andra människor som är riktiga eldsjälar. Sedan barnen slutade med fotbollen och vi som ledare, så har jag saknat det livet. Jag har också saknat att lära känna nya människor och nu ger mig parkrun allt detta. Var i livet träffar man så många nya människor från lilla Luna (då en liten bebis och nu 2,5 år) till Börje som har passerat 75, ”tokiga” Micke, Sara från Australien, folk från Nya Zeeland, Sydafrika och Kanada, sprudlande Nicklas, hunden Maggan och hennes härliga matte Lotta, gamla bekanta/kollegor, barn i alla åldrar – jo, på parkrun. Älskar att komma ner, hej här, hej där, en kram, småprata, heja och tjoa på alla som kommer i mål och inte minst – fika efteråt. Höra sorlet, skratten, grattis till PB, klirret av kaffekoppar och glada barnröster. Det fyller mitt hjärta med glädje och stolthet.
 
Att man sen kan delta i alla parkrun i världen är självklart en bonus och som vi har utnyttjat vid några tillfällen – London, Dublin, Uppsala och senast i Malmö. Under våren blir det också Haga i Stockholm, och så Malmö en gång till. Vi ser fram emot invigningen av parkrun i Växjö, för där bor sonen så då behöver vi inte missa parkrun när vi hälsar på honom och flickvännen.
 

Viveka pic 3
 
Nu var det länge sen jag sprang hela sträckan men att få promenera runt vår fina bana i Rynningeviken då och då, är en bonus. Kanske börjar jag med att jogga lite sakta igen, se om knät håller och kanske känna att jag blir lite bättre för varje gång, eller så nöjer jag mig med att promenera ihop med de andra gångare utöver att vara Run Director och funktionär. Oavsett så är jag nöjd med att vara en i ett härligt parkrungäng.
 
Viveka Pålhed
A3369556
Run Director i Örebro
20 st parkrun och 43 gånger funktionär – STOLT parkrunnare

Dela med vänner:

4 million

Approaching 6 million registered parkrunners!

Pictured above, Nadine Evans from South Africa, who was registered parkrunner number 4 million   It’s that time of year when we celebrate an amazing milestone with yet another million people signed up to take part in parkrun. Later in July (probably sometime around when you are reading this newsletter) parkrunner number A6000000 will register…

Joey

Joey’s Spirit

If there’s one young life to have seen more than a multitude of adults, it’s Joseph Oosterhoff from Quinns Rocks parkrun in Australia.   Looking at his youthful physique whenever he attends parkrun, one would be hesitant to think the 15-year-old has undergone numerous procedures for health conditions which have plagued him since birth –…